2011.

Januari;

Det började bra. Fast det fortsatte inte bra. Januari var svårt och jobbigt. Hoppet fanns någon annanstans. Någon helt annanstans. Jag lyssnade mycket på dessa låtarna, som fortfarande tar mig tillbaka till en månad som var allmänt svår att leva;

Februari;
Det hänge kvar. Saker gick uppåt och neråt. Hela starten på året var en berg-o-dalbana. Ingen rolig sådan. Men jag är osäker på att jag hade haft samma kärlek till Håkan om inte allt detta hade hänt? Det var ju faktiskt allt detta som gjorde att jag valde en skiva ur min brors gamla skivställ, en mörk vinternatt. Ja, det var ju då något magiskt som hände. Något som jag aldrig kunde förutse.

Mars; 
Mars månad. Annie fyllde fjorton år och jag och Beata åkte på My Chemical Romance i Stockholm. Det var svinkallt och ibland kunde man undra vad fan man höll på med. Men det var värt allt. Förutom att min kamera gick sönder. Det gjorde lite ont i hjärtat.
I mars var även den senaste gången jag träffade en fin vän till mig vid namn Ida. Jag saknar henne.

April;
Jag klippte av mig håret. Mer än så? Jag gjorde nog inte så mycket i April. Färgade håret och lyssnade på My  Chemical Romance var nog det jag gjorde mest. Haha.

Maj;
Det var en solig dag i Maj som jag begav mig till biblioteket och lånade Håkans Samlade Singlar 2000-2010. Här hände något speciellt. Jag förälskade mig i de flesta låtarna.
I slutet av Maj fick jag ett sms under en biologilektion. Beata talade om för mig att vi kunde dra på Håkan. Vi köpte biljetter och var sådär löjligt lyckliga, båda två.

Juni;
Jag hade den bästa helgen i Hjo och Göteborg. Jag slutade skolan och jag drömde mig bort bland Håkan Hellströms musik och värmen från solen. Poetiskt? Nja. Bara underbart.

Juli;
Trots att bilden ni ser är ganska svart och svår så var det en vacker månad. Annie och jag såg Håkan i Kalmar och det var hur fint som helst. Jag var även på Sicilien med mina päron och ja. Juli var fint.

Augusti;
Elvira besökte mig i Småland. Det var speciella dagar. Som jag aldrig kommer glömma.
Jag fyllde fjorton år och besökte Beata i lilla vackra Hjo. Augusti varierade lite känslomässigt. Men det var helt klart en fin avslutning på de månaderna som jag anser är sommaren vackraste.

September;
Jag och Beata for till Stockholm för att se Håkan på Gröna Lund. Efter en lång dags köande med fina människor så fick vi äntligen se Håkan stå där på scenen framför oss, och det var så vackert att jag bara vill gråta nu på en gång. Jag var dum nog att ta med mig den stora kameran, så jag fick backa bak för att inte kvävas i de främsta raderna. Men det spelade ingen större roll. jag var där och Håkan var där och allt var vackert.
Jag var hos Emelie på en födelsefest. Min mor sydde mig en Sjömans-sjal och September var fint.

Oktober;
Det blev något kallare och det blev något mörkare. I livet? Nja. Det kan jag inte påstå. Det hade gått två år sedan jag sett Green Day i globen och hela livet förändrades. Tiden går för fort. Eller för fort vet jag inte. Men tiden går fort.

November;
Jag åt kebab med Emelie och musiken strömmade genom hörlurarna medan jag gick längs de gråa gatorna. Ingen snö här, inte. Men det var fint ändå. Gillar hösten. Kommer alltid gilla hösten, trots att den kan bli både deprimerande och jobbig. Hösten är fin.

December;
Ja? Nu, ja. Jag har sen i Januari fått upp ögonen för mycket vackra saker som jag inte hade en aning om förut, och jag är så lycklig för det. Men 2011 har varit tufft, det kan jag inte ljuga om. Men detta året har varit något speciellt. Något väldigt speciellt, med datum som jag aldrig någonsin kommer glömma. Nevah evah.
I fredags såg jag Don't Hesitate, Incinerate! på Café Nattljud, och här har ni en bild på Jack ifrån den spelningen.