Alla dansar, och jag tänker, är du också själv?

Det känns som om någon har konstruerat en berg-och-dalbana innanför pannbenet på mig. Vad är det jag vill? Vad är det jag känner? Jag är (nästan) femton, osäker och livrädd. Men snart, snart är det sommar och snart, snart blåser molnen bort så att även lilla jag ser en värmande sol ovanför. Snart skiner solen på oss.

Jag är glad att jag finns till, det breddar ut min horisont.

>>Tralala Lilla Molntuss, Kom Hit Ska Du Få En Puss<<

Det är tjugoförsta maj och termometern visar runt tjugotre grader.
Det är helt fantastiskt.
Det har varit långhelg. Riktigt lång helg.
Lediga torsdag, fredag och idag, måndag.
Har arbetat i trädgården idag, duktig dotter som jag är. Det gick rätt okej med tanke på att jag och krattan dansade omkring till Håkan i solskenet.
Imorgon är det självstudiedag. Ska göra matteprov och öva med min fina klass till skolavslutningen.

I helgen är det Miki Herkel Cup och allt jag fokuserar på är att ha det så kul som möjligt.
Sen blir det juni och skolavslutning och allt. Herregud vad allt känns bra.

Nu är det även bestämt att jag och Emelie ska se Kent den nittonde augusti i Stockholm.
Det är också ganska säkert att jag och Beata åker på Winnerbäck i juli.

HERREGUD vilken fin sommar detta ska bli.

Såg först nu att min fars huvud sticker upp i nedre vänstra hörnet. Jahaja.

My heart still beats for you/Jazzhuset e fullt av trix

Här kommer lyckan för hundar som oss.

Hade megafin dag med Emelie igår.
Vi var på marknad, hade picknik, sjöng och spelade gura i solnedgången, åt fantastiskt god mat och lekte med hennes lillasyster.

 H.H och Winnerbäck.

 A thousand eyes.

 Visade Hästpojken för Emelie på biblioteket.

På väg hem till Emelie.

/och jag ska dansa fastän hjärtat brister\

Jag var nyss ute i skogen och promenerade med pappsen.

"Jag måste köpa en engångskamera i sommar"

"Jaha... eh... varför?"

"För att bilderna blir så... vintage-aktiga"

"Är inte det fult??"

"Nej... det är liksom... fin-fult. Eller ful-fint kanske."

"Du är så djup..."


JAG MÅSTE KÖPA EN ENGÅNGSKAMERA I SOMMAR BARA OKEJ.

Vi är alla fångade i tiden, men en dag blir jag fri.

Var inte kärlek menat som något enkelt att ge? Och när blev kärlek så svårt att få?

God kväll.
Sitter ensam i huset med den finaste musiken spelandes så det hörs ut till gatan. I alla fall.
Jag var på regionsuttagning i helgen. Vad det innebär? De tar ut 15 spelare till ett regionslag. Själv tillhör jag region södra, där det ingår typ... skåne, småland, göteborg, västergötland.... ni fattar.
Gick vidare. Ska på ett läger där de tar ut ett landslag om tre veckor. Vill spy.

(glöm nu inte att klicka på bilderna för att få dom i bättre kvalitet.)

Here it goes again.

God dag!
Jag och far sitter och väljer varannan låt som ska spelas i huset. Han har okej musiksmak.
Dricker päronsoda ur glasflaska och JAPP denna dag är bra.

Igår var jag och några fina vänner på en kulle och hade utsikt över en del av Nässjö. Vi grillade marshmellows, blåste såpbubblor, spelade gitarr och myste. Finaste valborgen någonsin.

Roses are red, violets are blue... Fuck you, whore.

Och snart så flyger du bland stjärnor.

God morgon!

Lyssnar på Daniel Adams-Ray och ba JAPP DENNA DAGEN SKA BLI BRA.

Bror fyller år och solen skiner.

Denna dagen ska bli bra.

Och jag önskar att jag inte blev kär i dig, och jag önskar att jag blev mer kär i dig.

Lyssnar på >denna< listan och försöker lösa denna fredagskväll.
Med "lösa" menar jag... göra den bättre än vad den är, helt enkelt.

Och väskan är redan packad, men jag vill inte gå.

Hur lämnar man den man älskar?
Jag kommer aldrig att förstå.

När jag var på cup i Eskilstuna förra helgen spelade Eldkvarn i Nässjö. Mina föräldrar var där och berättade sen, över telefon, hur bra det var. Ville gråta eller något men det gjorde jag inte. Istället gick jag och laget och vann cupen. Det var ju bra det också. Har förresten världens bästa lag.


Eskilstuna. Kentland.

Och att våga hoppas på nåt fint är att skjuta sig i huvudet.

Idag gick jag bara inte till skolan.
Min näsa är liksom värre än ett vattenfall och man känner bara nej.

Lyssnar ju i alla fall på Hästpojken. Dom får ju en alltid lite bättre.

When we fall.

Blir helt galen i huvudet av det "nya" Blogger.
Saker är överallt och man vet inte vart man ska trycka eller... gah.
Jaja. Det kommer nog snart.

I think I'm dumb (or maybe just happy?)

o baby, var har du varit? Vi har redan tänt på grillen.

LYSSNAR PÅ KENT.
Och dricker te.
Och äter russin.
Och vattenmelon.
Och nöt-cream.
Och jag älskar allt.

mvh bra dag.

Flytt ur alla fällor.

God dag.
Idag är det måndag. Vad kul! Fast nej.
Jag lever på vatten och bröd (musik, vänner, basket) och jag klarar mig galant med dessa levebröd. Eller galant vet jag ju inte, men jag begär inte något mer än det.

Idag är inte alls någon god dag.
Jag vill delvis gråta pga massa private stuff och delvis skratta för att jag är så patetisk som vill gråta över dedär sakerna.

Nåja, vad är väl en fjorton-snart-femtonårings tonårsångest?

Snälla bli min igen. Nej, låt det va som i en film.

Goddag.
Det är måndag och det är annandag påsk och det är alltså ingen skola.
Jag vaknade halv ett och har inte åstadkommit särskilt mycket idag.
Men det gör inte så mycket, eftersom att jag istället kan ligga i sängen och lyssna på Kent, Lasse Lindh, Håkan Hellström och Dennis Camitz.

Bilderna är från repan och från basketen.
Fick inga jättebra bilder från basketen men ändå.

När alla vännerna gått hem.

Det är natt.
Om 01:09 är natt, men det antar jag väl.
Iallafall.
Jag lyssnar på The Cure och massor av annat i DENNA listan och dricker cola och är bara jag medan mina föräldrar är på väg hem från deras vänner, och mina vackra vänner har lämnat huset för att gå hem till sig.
Har haft det mys.
Klockan är lite efter ett och det är söndag, Påskdagen och på tisdag börjar skolan igen.

För övrigt ska jag se både Kent, Lars och Hives i sommar. har ju inte biljett till något men det blir förhoppningsvis Kent-biljett nu i veckan, sen Lars vet jag inte riktigt, och Hives spelar på grönan i September.

Och jag ramla omkull och tog mig upp, och sen ramla jag omkull igen.

Det är musiken som kryper sig in under huden och stannar i det hjärta som slår i takt med Ramlar, och jag tar all luft jag kan fånga upp, och andas in genom näsan. Efter några sekunder låter jag den åter få komma ut och lämna min kropp.

Men den där musiken, den stannar för alltid. Femtonhundra andetag och den finns fortfarande kvar.